Laddar forumet…
44 inlägg · 6 383 visningar i originalets statistik · Gå till senaste inlägget
Senast ändrat 2011-02-06 23:39:31
Det är inget fel på digVet du vad, livet är surt. Mitt liv är surt, har ingen som förstår mig och jag har aldrig haft en flickvän. Jag står bakom dig, då jag vet exakt hur det är i din sits. Om du vill snacka så är det bara att snacka, jag sitter är ett tag till :)Skönt att veta iaf att man inte är den ände. fattar inte hur det blivit så. hur jag ser ut? inget konstigt på det. hur jag beter mig? övermoget kanske, men jag trodde att tjejer var mognare än killar. Så som de beter sig nu och bara vill jävlasme än så är det inte sant. Fattar bara inte vad fan felet på mig är.
Mig är det fel på, jag är en sociopat som slänger idéerna i väggen så fort jag vill berätta för någon hur jag känner.Du kanske har mognat snabbt. Men du håll bara ut, efter sommaren så börjar du gymnasiet och där kommer det förhoppningsvis nya personer som gillar dig för den du är.kollade upp ordet sociopat, å det är väl tydligen fel på mig också då. Min barndom var inte den bästa. Och det som också irriterar mig är att jag fan skriver "min barndom" jag är ju i praktiken ett barn fortfarande men känns inte så.Det är inget fel på digVet du vad, livet är surt. Mitt liv är surt, har ingen som förstår mig och jag har aldrig haft en flickvän. Jag står bakom dig, då jag vet exakt hur det är i din sits. Om du vill snacka så är det bara att snacka, jag sitter är ett tag till :)Skönt att veta iaf att man inte är den ände. fattar inte hur det blivit så. hur jag ser ut? inget konstigt på det. hur jag beter mig? övermoget kanske, men jag trodde att tjejer var mognare än killar. Så som de beter sig nu och bara vill jävlasme än så är det inte sant. Fattar bara inte vad fan felet på mig är.Mig är det fel på, jag är en sociopat som slänger idéerna i väggen så fort jag vill berätta för någon hur jag känner.
Vet att detta varken e ett vettigt forum att publicera denna frågan på och att jag troligen bara kommer få skitsvar, men har inget annat för mig ändå... Har nu i flera år känt mig deppig- Har alldrig haft en riktig kompis, alldrig haft en tjej. Å varje gång man försöker så går det åt pipan. Har knappt nån som bryr sig om mig. Är 15 år, och bor med min morsa. Hatar min farsa. Skolan går sämre å sämre för jag inte ser nån anledning i den nästan. Fan gå i skolan från 8 till 15 å inte ha nån att snacka med. Varje gång jag e ensam hemma så glor jag på facebook och hotmail och hoppas att nått skall hända men nej, knappast. Slutade spela cs för ett tag sedan då jag inte fattade att jag kunnat ödsla 1500timmar på 2 år framför spelet. Nu så surfar jag bara istället. Att få pengar till att göra något "roligt" är inte nått större problem för mig, men tycker knappt nåt e roligt längre. Delar inget intresse med jämnåriga. tränar 4ggr i veckan. Har en morsa som har humör svängningar så att jag nästan skulle ge henne på käften än gång för att hon skyller allting på mig. Har försökt prata med skolkurator, gör allting bara värre, å att snacka med morsan e fan inte bättre, man får bara sånna jävla komentarer som att "man e ensam i livet", Bara för att hon sabbade sit liv med att gifta sig med en jävla ideot. Vad kan man göra?, skaffa ett bättre husdjur än en ökenråtta som bara vecker mig om nätterna å bits? nej knappast. Göra nåt annat än att gå till gymmet nästan varje dag utan resultat? Fan tycker redan synd om detta forumet för att jag tynger ner det med mitt jävla fucking liv, å kommer säker få komentarer "börja knarka" "ta en sigg/snus" "ta självmord". Vet ni vad det är väl fan lika bra att få lite sånna komentarer så att jag ser att någon i alla fall kollar på forumet.HEJ Jag skriver inte det som komma skall utan anledning, utan jag har tyvärr otroligt stort underlag för att kunna förstå hur du känner dig. Varför tänker jag inte dela med mig av. Anyways. Läs detta noga: Din framtid ÄR viktig och din framtid SKA DU SE FRAM EMOT. Det är din framtid som du ska satsa på! Det är inte de närmsta åren jag snackar om, utan om när du är 25 och uppåt. Utbilda dig för fan! Med en bra utbildning kan du göra vad du vill, flytta utomlands, tjäna pengar, skaffa dig möjligheter och erfarenheter. Du har hela livet framför dig, om du vill. Om du inte kan snacka med morsan din, gör inte det. Flytta när du fyller 18 om du så vill, men tills dess kan du försöka vara så trevlig som möjligt, bara för att hon är otrevlig behöver du inte "inveckla" dig själv genom att se ner på dig själv och tänka dumma tankar om henne, eller vara otrevlig du också. Säg till henne att det är enkelt att vara trevlig OM MAN VILL. Du börjar snart ettan på gymnasiet? Har du valt linje än? Sats på dig själv! Du kan komma hur långt som helst! Och fortsätt träna, resultatet kommer, tjejerna kommer till slut att köa för att få en chans med dig om du är vältränad och har en bra utbildning och är trevlig och glad. Var positiv, det går, tro mig. Det gäller att se på livet från rätt sida. Ta tag i dina bekymmer eller se fram emot när du kan lämna dem.
Lyssna på det hon skrev, mina tips är ju grus jämnfört med hennes :)Vet att detta varken e ett vettigt forum att publicera denna frågan på och att jag troligen bara kommer få skitsvar, men har inget annat för mig ändå... Har nu i flera år känt mig deppig- Har alldrig haft en riktig kompis, alldrig haft en tjej. Å varje gång man försöker så går det åt pipan. Har knappt nån som bryr sig om mig. Är 15 år, och bor med min morsa. Hatar min farsa. Skolan går sämre å sämre för jag inte ser nån anledning i den nästan. Fan gå i skolan från 8 till 15 å inte ha nån att snacka med. Varje gång jag e ensam hemma så glor jag på facebook och hotmail och hoppas att nått skall hända men nej, knappast. Slutade spela cs för ett tag sedan då jag inte fattade att jag kunnat ödsla 1500timmar på 2 år framför spelet. Nu så surfar jag bara istället. Att få pengar till att göra något "roligt" är inte nått större problem för mig, men tycker knappt nåt e roligt längre. Delar inget intresse med jämnåriga. tränar 4ggr i veckan. Har en morsa som har humör svängningar så att jag nästan skulle ge henne på käften än gång för att hon skyller allting på mig. Har försökt prata med skolkurator, gör allting bara värre, å att snacka med morsan e fan inte bättre, man får bara sånna jävla komentarer som att "man e ensam i livet", Bara för att hon sabbade sit liv med att gifta sig med en jävla ideot. Vad kan man göra?, skaffa ett bättre husdjur än en ökenråtta som bara vecker mig om nätterna å bits? nej knappast. Göra nåt annat än att gå till gymmet nästan varje dag utan resultat? Fan tycker redan synd om detta forumet för att jag tynger ner det med mitt jävla fucking liv, å kommer säker få komentarer "börja knarka" "ta en sigg/snus" "ta självmord". Vet ni vad det är väl fan lika bra att få lite sånna komentarer så att jag ser att någon i alla fall kollar på forumet.HEJ Jag skriver inte det som komma skall utan anledning, utan jag har tyvärr otroligt stort underlag för att kunna förstå hur du känner dig. Varför tänker jag inte dela med mig av. Anyways. Läs detta noga: Din framtid ÄR viktig och din framtid SKA DU SE FRAM EMOT. Det är din framtid som du ska satsa på! Det är inte de närmsta åren jag snackar om, utan om när du är 25 och uppåt. Utbilda dig för fan! Med en bra utbildning kan du göra vad du vill, flytta utomlands, tjäna pengar, skaffa dig möjligheter och erfarenheter. Du har hela livet framför dig, om du vill. Om du inte kan snacka med morsan din, gör inte det. Flytta när du fyller 18 om du så vill, men tills dess kan du försöka vara så trevlig som möjligt, bara för att hon är otrevlig behöver du inte "inveckla" dig själv genom att se ner på dig själv och tänka dumma tankar om henne, eller vara otrevlig du också. Säg till henne att det är enkelt att vara trevlig OM MAN VILL. Du börjar snart ettan på gymnasiet? Har du valt linje än? Sats på dig själv! Du kan komma hur långt som helst! Och fortsätt träna, resultatet kommer, tjejerna kommer till slut att köa för att få en chans med dig om du är vältränad och har en bra utbildning och är trevlig och glad. Var positiv, det går, tro mig. Det gäller att se på livet från rätt sida. Ta tag i dina bekymmer eller se fram emot när du kan lämna dem.
tack för uppmuntran, tror att jag kommer klara mig ett par år till, har redan valt nv för gymnasiet och man kan se det som en ny start på livet. Mitt största problem är vä vänner och socialitet. några tips på hur man får vänner utan att ändra på sig själv. Jag kan helt enkelt inte anpassa mig.å ändå försöker jag vara "social" i skolan, deltar i klassresor osv, men problemet är att jag blir utelämnad.Försök prata med personer och lär dig deras intressen och sånt. Om man hittar någon som har gemensamma intressen eller musik osv. så Blir det genast mycket lättare att skapa band med personen. I gymnasiet så är ju folk lite mer mogna också, i mitt gymnasium så accepterar vi alla för den dom är. Alla är vänliga mot varandra och pratar och har kul.
undrar hur det kommer se ut på mitt gymnasie... problemet är att ingen har samma intresse som jag typ. allt fr har i sina huvun är spel, mode å telefoner och självklar musik som jag tycker suger.Berätta för mig vad dina intressen är.
Jag tycker att när alla har blivigt myndiga som sitter här inne så drar vi en skitrolig krogrunda för att fira hur awesome vår liv kommer att ha blivit jämnfört med vad dom är idag!Bra idé
![smile [smile]](/legacy/smileys/smile.gif)
Logga in i medlemsrutan för att svara i tråden.